Det är tufft i byggbranschen, speciellt för små byggföretag med inga eller några få anställda. Under första halvan av 2018 gick inte mindre än 602 byggföretag i konkurs, de flesta småföretag, och inget tyder på att trenden håller på att mattas av. Detta trots en allmänt god konjunktur, som egentligen borde sätta fart på konsumtionen av byggtjänster. Vissa experter tror att det stora antalet konkurser beror dels på extremt hög konkurrens, dels på att folk i allmänhet väljer att göra jobben själva hellre än att anlita en byggfirma.
Vanligast är byggkonkurserna i de tre storstadsområdena, och det är också där konkurrensen är som störst. En trend de senaste åren i branschen har varit att man så snart som möjligt vill ”bli egen”, med den frihet och chans till högre inkomster som det innebär. Att livet för en småföretagare ofta är hårt, även i mindre konkurrensutsatta branscher än byggbranschen, är ett faktum som många inte tar på tillräckligt stort allvar om man får tro statistiken.
Konkurs vanligast bland småföretag
Konkurserna är också allra vanligast bland företag med en eller ett par anställda, vilket visar på svårigheterna att få företaget att växa när man börjat ta in anställda. Många är inte beredda på det ansvar och de utgifter som kommer med att ha anställda, och när jobben tryter blir det otroligt svårt att få affärerna att gå ihop. De som däremot lyckats ta steget till att bli en medelstor aktör i byggbranschen, med åtminstone över tio anställda, har betydligt större chanser att klara sig, vilket också visar sig i statistiken. Ju fler anställda ett företag har, desto lättare har det att klara sig. Av de flera hundra företag som gick i konkurs under första halvåret 2018 var det bara ett fåtal som hade fler än tio anställda.
Att gå i konkurs
Det är när ett företag inte lyckas dra in jobb som täcker utgifterna som en konkurs börjar närma sig, och i byggbranschen kan det gå snabbt att hamna på obestånd, som det heter när utgifterna är större än inkomsterna. När man inte kan betala skulder och löner är företaget insolvent, och kan på egen eller någon av borgenärernas begäran försättas i konkurs. Det är tingsrätten som beslutar om ett företag ska försättas i konkurs, och om så skulle ske fryses alla bolagets tillgångar och man får inte ta lån eller utföra arbeten. Tingsrätten utser en konkursförvaltare som har till uppgift att sälja bolagets tillgångar och dela upp vinsten mellan borgenärerna.
En advokat kan hjälpa till med företagsrekonstruktion
För ett byggföretag som hamnat på obestånd och ser en konkurs komma allt närmare, kan det vara mycket värt att kontakta en advokat med inriktning på affärsjuridik, och speciellt då obeståndsjuridik. En advokat kan hjälpa företaget att se över inkomster och utgifter, samt se över möjligheterna att be om en så kallad företagsrekonstruktion. En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs som kan beviljas företag som anses ha chanser att överleva. Vid en företagsrekonstruktion fryses företagets skulder till dess att rekonstruktionen är över, och rekonstruktören, som oftast är en advokat, försöker komma överens med borgenärerna om en nedskrivning av skulderna, ett så kallat ackord. Om borgenärerna accepterar ackordet kan företaget klara sig.
En företagsrekonstruktion innebär vanligen en stor omorganisering och en hel del nedskärningar i företaget. Man får vara beredd på att börja om igen på ny kula, kanske som ensamföretagare utan anställda. Det innebär mindre möjligheter till inkomster men också mindre utgifter. En advokat kan hjälpa till med en affärsplan, där företaget får växa i en mer maklig takt, för att minska risken att man tar sig vatten över huvudet de första åren.